• Objekt: Villa Solstad, Bergen, Norge
  • Byggt: 2010
  • Arkitekt: Todd Saunders
  • Kök: Kvänum Grip Rökt Ek, Brahe Laminat

Landskapet är genomskuret av fjordar. Gröna branter störtar i glittrande djup. Huset ligger utanför Bergen på norska västkusten.

Det satt en död man i mitt väntrum. Så börjar Gunnar Staalesens roman Ansikte mot ansikte. Knappast någon bergensare är så känd som den fiktive Varg Veum i Staalesens böcker.

Staalesen är Norges svar på Chandler och Hammett. Veum må vara hårdkokt men pratar Vestlandets milda mål. Han är en godhjärtad, sorgsen och desillusionerad detektiv med en halvdrucken flaska whisky till hands i nedersta skrivbordslådan till vänster.

Huset på höjden är inte Veums värld. Men han vet var det ligger. Det Veum inte vet om Bergen med omnejd är inte värt att veta. I Villa Solstad bor en affärsman och hans familj. När han inte gör affärer tränar affärsmannen triathlon, en tuff sport med delmomenten simning, cykling och löpning. Han har ett eget fullt utrustat gym i bottenplanet och kan till och med springa 60 meter.

Det är ett vackert hus. Vid första anblicken ser det ut som en villa av Le Corbusier – huskroppens låda, en välvd volym, terrasser, fönsterband och pelare på vilka en del av lådan vilar.

Todd Saunders gillar att lyfta sina hus. För det har han goda miljömässiga skäl. Jag vill inte förstöra mark, säger arkitekten som är baserad i Bergen. På Vestlandet regnar det nästan jämt. Att lägga huset på pelare är också ett sätt att undvika fukt och väta i den täta trafiken av atlantiska lågtryck. Med täckta rum utomhus förlänger han säsongen. Villa Solstad har utdragna taksprång där man kan huka under filtar i regnet.

Todd Saunders har inget emot att kalla sig funktionalist. Tvärtom. Funktionen är viktig. Men jag är barnslig, säger han. Jag tycker om att leka, testa gränser. Arkitekter gör det alldeles för sällan numera.

Arkitekten är konstnär, eller borde vara, menar Saunders. Men hur mycket kan han leka när han utför en beställning. Hade han fria händer? Både ja och nej, svarar Saunders. Man får alltid jämka. Men beställaren var väldigt generös.

En kul detalj var barnens badrum. Familjen ville ha två tvättställ. Jag fick ett infall att rita in tre. Det finns tre små döttrar i huset. Innan man vet ordet av är de tonåringar. Jag tänkte att det var lika bra att förebygga eventuella konflikter. Nu fick de ett handfat var.

De är goda vänner, arkitekten och affärsmannen. Det innebär att Saunders då och då är gäst i huset. Hur känns det? Ser han brister? Händer det att han hittar korrekturfel i det färdiga verket?

Det händer, svarar Saunders. Men för det mesta kan sådant undvikas redan i datorn. Att arbeta med 3D-animationer gör det så mycket enklare. Men visst, det händer att man hittar fel. Å andra sidan, bra arkitektur tål en hel del.

Saunders byrå är verksam över hela världen. Mycket av det han gör påminner om sprittande energin och skapande fantasin hos Case Study-rörelsen. En del har hänt sedan Solstad. Kanske är han lekfullare idag. Men villan är fortfarande okonventionell. Öppna planlösningar är ovanliga i Norge.

Till köket valdes Grip rökt ek, en slät lucka med integrerad grepplist i serien Innovation. Kvänums kök är lyckat i sammanhanget, säger Saunders. Det passar perfekt. Den öppna planlösningen fordrar en enhetlig stil. Två parallellställda bänksektioner i mörk espresso ger möbelkänsla. Skivor utan överhäng stärker känslan. Vitvaror har byggts in och de ljusa högskåpen kantlistats med rökt ek. Inga väggskåp eller fläktar stör den milsvida vyn.

Stort och vilt, mjukt och milt, sjunger Sissel Kyrkjebø i en hyllningssång till Vestlandet från förra sekelskiftet. Varg Veum tycker inte att ett västnorskt höstlandskap i regn är mycket att skriva hem om. Likafullt är fjordlandet med de snöklädda fjällen i fonden starkt förknippat med norsk nationalromantik och jordnära patriotism, Johan Christian Dahls måleri och Edvard Griegs musik, stockhus och hytter.

Villa Solstad däremot står som en vit låddrake i skyn, svävar i den västliga vinden. Det liknar inget annat. Ändå är det tillverkat av samma material som husen för hundra år sedan – trä, sten, glas. Om Henry Ford levat idag hade en T-Ford sett annorlunda ut. Det är samma sak med hus, säger Todd Saunders. Konstigare än så är det inte.

Kontakta inredare