• Objekt: Villa, Åhus, Sverige
  • Byggt: 1869, 1921
  • Arkitekt: Okänd
  • Kök: Kvänum Broby ren vit

Det är ett lustigt gammalt hus. På baksidan sluttar trädgården ner mot Helge å vars norra arm rinner ut här i Åhus vid Hanöbukten, den södra mynnar i Yngsjö. En gång i världen låg tobakslyckor på brinkarna längs åns nedre lopp. På gamla fotografier syns jäsande blåstång i mörka högar. Tången användes som gödning. Sedan tobaken skördats torkades den i längor av trä.

Tomten på Sjögatan var bebyggd redan på 1700-talet. Huset är från 1869 då en ursprunglig byggnad restaurerades grundligt och fick fasad och tak av tegel. En omständighet som blev dess smala lycka när den stora branden bröt ut 1897. Vid detta tillfälle råkade också turligt nog ägaren S. A. Engström vara hemma. Han lyckades täcka huset med presenning som begöts med vatten.

23 boningshus och 18 tobakslängor strök med i elden. Kringflygande flagor av brinnande blad antände det ena huset efter det andra. På den tiden var huset på Sjögatan en enkel byggnad med åstak. Stengrunden bestod och består av block, sannolikt från den medeltida ringmuren.

Kring 1920 byggdes huset om. Det blev vinklar och vrår, en blandning av jugend och nationalromantik. En våning tillkom under ett brant mansardtak, på baksidan gjordes en utbyggnad med altan och stilig balustrad ovanpå. Det ranka annexet i trä ersattes av en smal flygel i tegel – för att dölja utsikten mot en gammal anskrämlig tobakslänga sägs det. Med åren har det äldsta teglet mörknat. Det nya är ljusare. Kanske kommer det från ett annat bruk. Tegel görs av tradition i trakten.
Dörren från gatan har flyttats till husets västra del. Det syns fortfarande var den satt. Överallt finns spår av historien – minnen, märken.

Åhus är klassisk kulturbygd. Så länge någon kan minnas har man i trakten slagit rep, odlat tobak, skeppat gods, fiskat ål och bränt sprit. Repslagare, tobaksbönder, skutskeppare, ålafiskare och brännvinsfabrikörer befolkar dess brokiga historia. Fortfarande erinrar reparebanor och tobakslador om det förflutna.

Ännu längre tillbaka var Åhus biskopssäte. På Sjögatan reser sig en mur, ungefär lika hög och lika lång som de svenska rekorden i stav och tresteg. Muren är en rest av det kloster som för 750 år sedan uppfördes av dominikanermunkar eller svartbröder, en av de tiggarordnar som instiftades under högmedeltiden. Kring klostret växte ett lärosäte fram. Det har betecknats som Nordens första universitet.

Idag är många kulturutövare i olika genrer baserade i Åhus. Arkitekten och möbelformgivaren Börge Lindau föddes här. Hans far var snickare och bör ha varit jämnårig med Snickar-Gustav i Kvänum. På 80-talet återvände Lindau till Åhus och grundade företaget Blå Station som fortfarande finns kvar på orten. Lindaus sista stora projekt blev kulturhuset Aoseum, efter Åhus medeltida namn Aos som betyder åmynning. I Åhus finns förlag och gallerier och här tillverkas även lampor och glas av Ateljé Lyktan och Studio Glashyttan.

Den äldre bebyggelsen i centrum består av låga hus i sten. Vid torget står Sankta Marias kyrka med trappgavel. I 150 år och mer ägdes fastigheten på Sjögatan av samma familj, ofta ärvdes den på spinnsidan. Nuvarande ägare kände väl till den. När Månssons hus plötsligt var till salu blev det svårt att motstå. Familjen har sina rötter i Åhus. Frun i huset växte upp här. Familjen har bott utomlands många år men är nu delvis och tidvis återbördad till fosterjorden, alldeles bokstavligt – åtskillig tid tillbringas i trädgården.

Det är en underbar plats med växthus, valnötsträd och gamla ihåliga plommonträd. Östra delen var en gång tobakslycka. Hela tomten blev småningom trädgård med gjuten kaj mot ån. Men svallet efter en stadigt växande flotta av fritidsbåtar tärde på muren som vittrade ner. Kvar finns idag en liten brygga.

Helge å omnämns av Linné som Helige å i Skånska resan från 1751. Kanske har namnet med traktens klerikala förflutna att göra. Livgivande är den i alla händelser. Uppströms ligger Vattenriket med den makliga ån som pulsåder i ett sammanhängande ekosystem av sjöar, biflöden, sanka strandängar, sumpskogar och vasshav med sällsynt rikt växt- och djurliv.

Köksdörren står på glänt ut i trädgården där forsythian blommar. Värdinnan bjuder på nötig shitake, svarta bönor, ruccola, spenat, salladslök och fint strimlad paprika, allt hastigt fräst i het panna med olivolja och serverat med flingsalt och spån av parmesan på en bädd av alfagroddar. Måltiden avnjuts vid köksön, hedniskt enkel och himmelskt god.

Köket är rymligt och vyn mot ån bedårande. I två år har familjen renoverat sitt hus. Det är ett sisyfosarbete. Nästa projekt är altangolvet som ska kläs i klinker från Marocko. Kök och angränsande rum har ljusa golv av breda tiljor i gran, den längsta fjorton meter lång. De lutade golven såpskuras varje vecka. I strumplästen känns det hur lena de är.

Tillbyggnaden från 20-talet upptas helt av köket. Förr var det matsal. Det gamla köket låg i den smala flygeln och tjänar idag som grovkök. Den nya placeringen speglar kanske kökets uppgradering i vår tid. Det är här de umgås, vuxna och barn, äter, arbetar och gör läxor. Köksön är rummets centerpiece, köket ett allrum, ett vardagsrum, inte längre enbart en avsides plats för beredning. Det ligger mitt i huset, mitt i livet.

Vår värdinna fick korn på Kvänum i tidningen Gods & Gårdar. Men avgörande blev mötet med en säljare från Kvänum. Ljuv köksmusik uppstod. Äntligen en person som förstod hennes idéer och intentioner.

Tidlös skönhet utmärker köket på Sjögatan. Familjen valde Kvänums Broby ren vit, handmålad på ask, en innanförliggande lucka med ram vars innerkant profilerats. Luckor och lådor har franska knoppar i vitt porslin och klassiska matta skålhandtag i tenn. På bänkarna ligger vit och grå Carraramarmor. Köksön har en skiva i valnöt. Spis och fläktkåpa i svart kommer från Ilve.

Skåpen kröns av en rak list. Man häpnar över att något så enkelt kan vara så anslående.

Kontakta inredare